I can’t, well I can, but I shan’t, it’s no good

Ok, jag sover inte. Jag borde det, för jag är trött och har lite konstig sinnesstämning i allmänhet, men… Jag gör det inte.

Jag pratade om urban exploration med några vänner häromdagen. Jag har funderat på det förut, men det har aldrig riktigt blivit av mer än några väldigt små utflykter, men det vore riktigt kul att ta tag i. Jag är osäker på hur mycket det finns här i Sverige, särskilt om man inte vill bryta sig in på ställen, men det lär ska finnas en hel del om man vet var man ska titta. Jag måste lära mig var man ska titta.

Jag vet inte riktigt vad det är som lockar i det. Det är verkligen inte vad som helst som jag tycker är intressant.
Men det finns nåt väldigt spännande och tillfredsställande i något som berättar en historia. Eller saker som lämnar öppet för tankeäventyr om vad som kan ha utspelat sig. Eller saker som bara slår an nån sträng i mig som jag inte riktigt vet vart den är kopplad.

Men det är inte bara övergivna saker som kan vara intressanta. Vi var i domkyrkan häromdagen. Väldigt länge sen jag var där faktiskt, så det var kul att kolla runt. Jag är inte jättestor på gamla kyrkor sådär, men ibland har dom inslag som jag gillar. Det kan vara ornament som är lite ovanliga, en grav som är intressant på nåt sätt (en gammal kyrkogård kan ironiskt nog vara fantastiskt härlig att gå runt och läsa på), eller lite vad som helst.

Det finns nåt vackert i en del byggnationer, platser och saker som tilltalar mig på ett sätt som är helt oförklarligt. Mycket på samma sätt som konst som passar mig kan göra. Det går inte riktigt på förhand säga vad som gör det och vad som inte gör det, men… När det är rätt så är det… ”rörande” i brist på bättre ord.

Borde kanske ge mig ut på jakt efter mer sånt. Får se. Det är så mycket jag borde nu. Kanske borde ta tag i det som jag _verkligen_ borde först. Borde var ordet, sa Bull.

Walking on, walking on broken glass

Bra helg. Lite konstig helg. Fast mest bra. I princip bara bra.

Fredag var jag på lite kräftskiva. Väldigt trevligt med väldigt trevliga människor, så klart. En del nya, mestadels gamla. Kräftor är egentligen inte riktigt min grej (det är gott men otroligt jobbigt), så det blev inte så himla mycket av den varan. Men det var bra ändå.

Igår blev allmänt slappande med lite mat och lite glass, vilket var bra det också. Härligt slapp laddning inför lite partaj hos PL, som fyllde år, på kvällen. Även det blev i allmänhet väldigt bra. Gjorde grymma Strawberry Daquiris! Gick ut lite efteråt (”för du går ut onsdag, torsdag, fredag och lördag!”), vilket också var bra. Hände ett och annat roligt (”Men alltså, varför sopar ni inte bara upp?!”), och… var bra. Skräll.

Mycket bra alltså. Det är bra. Bra är väldigt ofta bra. Tycker jag.

Nu är jag dödsmördartrött trots att klockan bara är 21:18. Borde kanske sova. Borde.

You work just to know you’re alive

Tjohej

Jag lever faktiskt. Tro det eller ej.
Förra veckan jobbade jag knasigt mycket. Det var faktiskt på en hel del sätt ganska kul, men… Ändå väldigt tröttsamt. Denna veckan borde jag ha varit duktig och sovit ikapp, men det har jag ju så klart inte gjort. Jaja. I’ll sleep when I’m dead.

Annars händer det faktiskt ganska lite, och jag är… Hyffsat nöjd med det. Har tröttnat lite på en del saker och blivit mer sugen på andra. Bra det. Ombyte är bra. Misstänker att jag kommer gå i vågor på alla möjliga sätt ett tag framöver.

Sommaren gör ett litet tappert försök att klänga sig kvar i verkligheten. Det är bra sommaren att du kämpar. Väldigt snällt och omtänksamt. Men det är ok att släppa greppet. Vi klarar oss. Jag lovar.

Jag var egentligen trött för två timmar sen och tänkte att jag skulle sova. Fantastiskt vad dålig jag är på att verkligen göra slag i saken. Men nu får det banne mig vara nog.

God natt, folket. Vi ses på andra sidan!

I’m only happy when it rains

Oj. Stressiga dagar nu. Massa att göra på jobbet som måste vara klart snart. Jaja, jag börjar få kontroll på det nu i alla fall så det ska nog gå bra.

Hösten börjar göra sig påmind. Temperaturen har gått ner lite, men faktiskt inte så mycket, och molnen börjar kriga med solen. För första gången på väldigt väldigt länge är jag ganska nöjd med detta. Det är inte så att jag inte gillar sommaren. Sommaren har varit fantastisk och jag har sprungit ut och omfamnat solen så ofta jag kommit åt. Men ändå är det nåt med vädret nu som känns fantastiskt. Luften. Stämningen.

Ok, jag gillar inte regn. I alla fall inte när det regnar mycket. I alla fall inte när det regnar mycket och man inte har ett paraply. Men luften är ändå så ren och härlig. Allt känns… Romantiskt, i brist på bättre ord.

I approve.

Don’t worry baby, we’ll stay up all night

Ojoj, det ska kanske inte bli nån poesiblogg heller det här, men… Jaja. Ibland kommer jag nog dumpa ord som dyker upp. Det känns lite skönt.

Färre som läser nu. Jag skriver iofs mindre. Det gör egentligen inget, utan var mest en notering. Många som sökt på Emmaboda-grejer dock. Hoppas jag kunde stå väl till tjänst. Förmodligen inte.

Idag har jag i alla fall varit jättetrött. Det har gått tokbra på jobbet hela veckan, men idag tog det stopp. Inte alls produktiv. Tråkigt, men jaja. Nästa vecka är jag fit for fight igen.

Var slö-ute igår en sväng med DJ. Lite biljard och allmänt häng. Träffade på en och annan bekant vilket var trevligt, och träffade även på en ovanligt bekant obekant, vilket väl också var trevligt I guess.

Har snurrat mycket Metronomy i lurarna i veckan. Dom är inte fantastiskt bra, men ändå nåt som biter sig fast. Mysiga rackare.

Imorrn fyller jag år! Yay! Fast jag har inget planerat direkt. Vi tänkte slappa lite här och kanske gå ut nånstans. Får se om jag har nån riktig fest sen. Jag måste ju ha inflyttningsfest också. Dang. Jag är dålig på att flytta in. Jag blir ju aldrig klar.

Nu skriker alla hyfsat inflytelserika delar av kroppen att jag borde gå och lägga mig och sova ut ordentligt. Jag ska gå ut och fika med AF istället.

Morgonpoesi

Den drömmen som aldrig besannats
av Fröding behandlats förut
Men värre än så är den drömmen
som aldrig vill få sig ett slut
Min dröm må va vacker att drömma
men Gustaf du måste förstå
Att vackert som aldrig får finnas
är plågsamt att drömma ändå

Kvällspoesi

När luften fylls
med överflöd av bra
blir det lättare att se hålen

Jag tyckte att det var så jävla jävla bra

Emmabodafestivalen alltså. Mycket bra. En del dåligt, men mycket bra.

Kan ju börja med att konstatera att jag sällan varit så åldersnojig som där. Man kunde tro att Teletubbies skulle spela, men jag såg dom inte på spelschemat så jag tror inte så var fallet. Nåväl. Jag hade väldigt trevliga campvänner att hänga med!

Men. Musiken var fantastisk! Ska försöka ge en rundown av vad jag tittade på. Om jag kommer ihåg allt.

Handsome Furs: Skön poprock med lite synthiga inslag. Råkade bara ramla förbi dom och stannade för att se lite. Väldigt engagerade på scen.

Kap Bambino: Punkig electro som var rätt schysst, men lite väl skrikig. Mycket studs på scen vilket uppskattas som tusan, men det var inte super ändå.

Detektivbyrån: Väldigt väldigt mysigt. Killen som spelade theremin var gud på det. Gåshud. Hade jag haft nån där att bli kär i hade det varit läge.

2manydjs: Skadat bra DJ-set. Helt makalöst. Hela ängen som ett stort öppet dansgolv orkestrerat av turntablegudar utan like. Dansade bort min scarf, men det gjorde inget för det var så himla bra. Skulle det finnas såna dansgolv här i stan skulle jag dö av utmattning.

Boys Noize: Spelade direkt efter 2manydjs, vilket kanske skulle kunna varit negativt om det inte vore för att dom i min mening toppade det hela. En suverän kväll eskalerade till gudomlig.

The Bloody Beetroots: Följde direkt på Boys Noize. Lite taskigt att slänga tre hyfsat lika och stora set direkt efter varandra istället för att sprida dom, men jaja. Vi orkade i alla fall inte engagera oss riktigt längre, utan satte oss och åt lite och lyssnade lite på avstånd. Verkade väldigt bra.

Florence Valentin: Slökollade ett tag, men det var inte fantastiskt. Inget fel alls på dom, dom gjorde jobbet bra, men… I sammanhanget var det inte så intressant. Mer inställningsfråga från min sida, tror jag.

Does it offend you, yeah: Brittiskt rockjox med råa elektroniska inslag. Grymt härligt smutsigt och bra, och sympatiska människor på scenen. I approve.

Metronomy: Ny bekantskap för mig. Mer poprock med inslag av electronica. Mysigt scenframträdande och trevliga sånger. Me like.

Aeroplane: Även detta en ny bekantskap som jag inte riktigt fick inte riktigt kläm på. Det kändes som ett dj-set, men jag vet inte om det var egna grejer. Kanske ”bara” är remixare. Bra och dansvänligt var det i alla fall.

Simian Mobile Disco: Avslutande dj-set på fredagkvällen. Inte lika bra som kvällen innan, men ändå grymt bra. Mycket svängande och flängande blev det.

Ashbury Heights: Synthband med rätt vanliga (sunkiga) synthlåtar, med totalt trainwreck till framträdande. Det var så förblindande risigt att vi fastnade hela spelningen och bara förundrades. Det kändes dessutom som dom själva kände att det hela höll på att kapsejsa. Tjejen i bandet försökte rädda det hela (eller i alla fall leda bort uppmärksamheten) genom att öppna sin svarta skinnjacka helt, och katastrofen var faktum. (Ja, hon hade BH under, men det såg bara så desperat ut.)

Familjen: Stora förväntningar hade byggts upp. Det var bra också, men… Jag var inställd på mycket mer studs än det var. Vet inte varför, för det är ju mest rätt softa låtar. Men ändå, han var klart bra. Ninsun Poli var med också, så jag fick en schysst Feber som jag tycker så mycket om. Bra det.

Den svenska björnstammen: Pubertal blip-pop som var väldigt energirik och glädjande. Väldigt mycket sådär ”vi är söta och roliga på ett väldigt naivistiskt sätt och vet om det”, men det gjorde inget för det var himla mysigt ändå. En trevlig ny bekant som jag kanske inte kommer lyssna massa på, men är glad att jag fick se.

Sist på lördagskvällen var det City och Adrian Lux också som jag egentligen väldigt gärna skulle sett, men min mage gjorde ont och tyckte annat så jag var inte så pepp och skippade. Att få avsluta festivalen med en ”Can’t sleep” hade varit episkt, men jag var så himla nöjd med allt annat jag sett så det gjorde inte så mycket.

Jag ville inte riskera att tappa bort min kamera igen, så jag tog inte med den och har bara mobilbilder. Mobilbilder suger. Mobilbilder från min mobil suger ännu mer. Nåja, dumpar dom få som går att se vad det är på i alla fall!

Vår bil var lite lynnig (startar inte som den ska) så vi hade ett extra batteri med oss för att kunna få fart på den. (Ville inte sätta i det permanent för vi visste inte om det var nåt knas med bilen så att den skulle dra ur det nya batteriet också.) Kändes dock rätt dumt att plocka fram ett batteri ur bagaget så fort man skulle starta bilen.

Mina skor blev fint målade av en trevlig pojk.

Massa snajdigt blev det.

...men det försvann så klart direkt eftersom det var grisigt väder.

Bilden kan inte riktigt förmedla hur otroligt grisig denna dammen var. Vad fiskar dom ihärdigt efter? En kvartsfull flaska vodka, så klart.

På pizzerian inne i Emmaboda fanns det pizzor med smått esoteriska ingredienser.

Smaka på ordet. Winsth.

Mitt kära tält var i alla fall ett kanonköp. Sov som en prins varenda natt!

Nåja, jag borde sovit för länge sen för att plocka igen förlorad sömn, menmen… Bättre sent än aldrig. God natt!