When I’m alone I’m in good company

Temat om höstens inverkan på mig fortsätter. Den gör konstiga saker med mig. Väldigt bra saker, lyckligvis.

Har flera gånger på sistone känt en så underbar ensamhet när jag varit ute på promenader om kvällarna, antingen när jag varit på väg nånstans eller när jag bara varit ute för det är skönt. Bara vara helt själv ute i natten kan vara så härligt. När det är helt öde och bara trafikljusen lever vidare sitt liv helt obemärkt för sig själva, men även när det är trafik och en och annan människa, men man bara har sig själv att tänka på och… man helt enkelt inte behöver tänka på så mycket annat än hur härligt allt är.

Det kommer med ett dilemma, dock. När det här händer kan jag bli fantastiskt upprymd av situationen och bli totalt kär i hela världen, och vill väldigt gärna dela med mig av detta på nåt sätt. Men… Om andra är med är man inte ensam och upplever det inte på samma sätt. Antagligen för att man tänker på så mycket annat, jag vet inte. Det finns i alla fall nån tråkig ironisk paradox i att tillfällena då man känner att det är så bra så man vill dela med sig på nåt sätt är när man är ensam.

Men… Egentligen spelar det ju ingen roll.  Jag mår bra, och det är det som räknas. För mig alltså.

Det finns, som vanligt, musik som kan kickstarta in mig i rätt läge också om det skulle behövas. Fast då behöver jag inte ens vara ute eller nånting, det är bara musik som av nån anledning fyller mig med en längtan att bara blunda och inte tänka på nånting, utan bara finnas. Med fördel finnas ute i natten.

Det varierar lite vad det är för låt. Jag har en teori om att musik som är så intensiv på det sättet inte kan vara för evigt, utan obönhörligen blir för mycket efter ett tag så man tröttnar. I somras var det Adrian Lux – Can’t sleep som gjorde det. Just nu är det Lisztomania med Phoenix, antingen som den är eller i en mysig remix eller två. Får se hur länge den varar. Ett tag till tror jag.

Jag önskar det gick att dela med sig av det underbara i att vara ensam.

Pjanoo

Jag har fått upp suget efter att spela piano igen. Det var ett tag sen sist. Jag önskar verkligen att jag vore bättre, så vad är väl då inte bättre än att öva lite?

Problemet är att jag inte har några låtar jag känner för att spela. Det är lite synd. Finns inte så mycket spännande rena pianolåtar. Eller jo, det gör det ju, men inga jag kom på ikväll. Man kan ju göra nåt själv också, men… Det är svårt sådär bara rakt av. Därför kallade jag på min goda vän Danil som fick ge mig ett tema!

Melankolisk höst. Gula gatlampor som skiner på gula löv.

Sagt och gjort! Här är resultatet.

Tyvärr lyckades jag inte få till det så bra att jag klarade att spela felfritt rakt igenom, utan det är 3-4 hopklippta delar. Därav lite konstiga tempoväxlingar. Jag ska lära mig ordentligt och uppdatera nångång.

Nu ska jag sova!

Jag tyckte att det var så jävla jävla bra

Emmabodafestivalen alltså. Mycket bra. En del dåligt, men mycket bra.

Kan ju börja med att konstatera att jag sällan varit så åldersnojig som där. Man kunde tro att Teletubbies skulle spela, men jag såg dom inte på spelschemat så jag tror inte så var fallet. Nåväl. Jag hade väldigt trevliga campvänner att hänga med!

Men. Musiken var fantastisk! Ska försöka ge en rundown av vad jag tittade på. Om jag kommer ihåg allt.

Handsome Furs: Skön poprock med lite synthiga inslag. Råkade bara ramla förbi dom och stannade för att se lite. Väldigt engagerade på scen.

Kap Bambino: Punkig electro som var rätt schysst, men lite väl skrikig. Mycket studs på scen vilket uppskattas som tusan, men det var inte super ändå.

Detektivbyrån: Väldigt väldigt mysigt. Killen som spelade theremin var gud på det. Gåshud. Hade jag haft nån där att bli kär i hade det varit läge.

2manydjs: Skadat bra DJ-set. Helt makalöst. Hela ängen som ett stort öppet dansgolv orkestrerat av turntablegudar utan like. Dansade bort min scarf, men det gjorde inget för det var så himla bra. Skulle det finnas såna dansgolv här i stan skulle jag dö av utmattning.

Boys Noize: Spelade direkt efter 2manydjs, vilket kanske skulle kunna varit negativt om det inte vore för att dom i min mening toppade det hela. En suverän kväll eskalerade till gudomlig.

The Bloody Beetroots: Följde direkt på Boys Noize. Lite taskigt att slänga tre hyfsat lika och stora set direkt efter varandra istället för att sprida dom, men jaja. Vi orkade i alla fall inte engagera oss riktigt längre, utan satte oss och åt lite och lyssnade lite på avstånd. Verkade väldigt bra.

Florence Valentin: Slökollade ett tag, men det var inte fantastiskt. Inget fel alls på dom, dom gjorde jobbet bra, men… I sammanhanget var det inte så intressant. Mer inställningsfråga från min sida, tror jag.

Does it offend you, yeah: Brittiskt rockjox med råa elektroniska inslag. Grymt härligt smutsigt och bra, och sympatiska människor på scenen. I approve.

Metronomy: Ny bekantskap för mig. Mer poprock med inslag av electronica. Mysigt scenframträdande och trevliga sånger. Me like.

Aeroplane: Även detta en ny bekantskap som jag inte riktigt fick inte riktigt kläm på. Det kändes som ett dj-set, men jag vet inte om det var egna grejer. Kanske ”bara” är remixare. Bra och dansvänligt var det i alla fall.

Simian Mobile Disco: Avslutande dj-set på fredagkvällen. Inte lika bra som kvällen innan, men ändå grymt bra. Mycket svängande och flängande blev det.

Ashbury Heights: Synthband med rätt vanliga (sunkiga) synthlåtar, med totalt trainwreck till framträdande. Det var så förblindande risigt att vi fastnade hela spelningen och bara förundrades. Det kändes dessutom som dom själva kände att det hela höll på att kapsejsa. Tjejen i bandet försökte rädda det hela (eller i alla fall leda bort uppmärksamheten) genom att öppna sin svarta skinnjacka helt, och katastrofen var faktum. (Ja, hon hade BH under, men det såg bara så desperat ut.)

Familjen: Stora förväntningar hade byggts upp. Det var bra också, men… Jag var inställd på mycket mer studs än det var. Vet inte varför, för det är ju mest rätt softa låtar. Men ändå, han var klart bra. Ninsun Poli var med också, så jag fick en schysst Feber som jag tycker så mycket om. Bra det.

Den svenska björnstammen: Pubertal blip-pop som var väldigt energirik och glädjande. Väldigt mycket sådär ”vi är söta och roliga på ett väldigt naivistiskt sätt och vet om det”, men det gjorde inget för det var himla mysigt ändå. En trevlig ny bekant som jag kanske inte kommer lyssna massa på, men är glad att jag fick se.

Sist på lördagskvällen var det City och Adrian Lux också som jag egentligen väldigt gärna skulle sett, men min mage gjorde ont och tyckte annat så jag var inte så pepp och skippade. Att få avsluta festivalen med en ”Can’t sleep” hade varit episkt, men jag var så himla nöjd med allt annat jag sett så det gjorde inte så mycket.

Jag ville inte riskera att tappa bort min kamera igen, så jag tog inte med den och har bara mobilbilder. Mobilbilder suger. Mobilbilder från min mobil suger ännu mer. Nåja, dumpar dom få som går att se vad det är på i alla fall!

Vår bil var lite lynnig (startar inte som den ska) så vi hade ett extra batteri med oss för att kunna få fart på den. (Ville inte sätta i det permanent för vi visste inte om det var nåt knas med bilen så att den skulle dra ur det nya batteriet också.) Kändes dock rätt dumt att plocka fram ett batteri ur bagaget så fort man skulle starta bilen.

Mina skor blev fint målade av en trevlig pojk.

Massa snajdigt blev det.

...men det försvann så klart direkt eftersom det var grisigt väder.

Bilden kan inte riktigt förmedla hur otroligt grisig denna dammen var. Vad fiskar dom ihärdigt efter? En kvartsfull flaska vodka, så klart.

På pizzerian inne i Emmaboda fanns det pizzor med smått esoteriska ingredienser.

Smaka på ordet. Winsth.

Mitt kära tält var i alla fall ett kanonköp. Sov som en prins varenda natt!

Nåja, jag borde sovit för länge sen för att plocka igen förlorad sömn, menmen… Bättre sent än aldrig. God natt!

Fell in love once and almost completely

Jag har blivit kär i en sång. Det händer relativt ofta, och nu har det hänt igen. Jag lyssnar på den om och om igen, och jag kommer förmodligen tröttna på den snart, men jag kan bara inte låta bli. Den funkar så bra just nu och bara fyller mig helt.

Hade det funnits ett dansgolv fullt med bra människor och den låten och jag varit där nu så skulle jag förmodligen ha en enorm upplevelse. Bara tanken på det är väldigt bra. Nu är det inte så. Dang.

You can’t keep me from you baby

Jag är ganska trött. Var ute igår med PL & JS på Euro 4 Ever på Sliver. Innan var vi vid Stångån där nån dragit ihop en liten förfest med musik och grill och grejer. Väldigt bra initiativ. Borde vara sånt oftare, tycker jag. Kanske skulle styra upp nån form av facebookgrupp eller nåt för det. Om det inte finns redan. Hmm. Ska undersöka vid tillfälle.

Väl ute stötte jag iaf på OL som jag inte pratat med på år och dar. Eller jo en gång för ett tag sen, men inte innan dess. Väldigt väldigt trevligt.

Jag höll för övrigt på att få total instagasm när en Antiloop-låt kördes igår. Låtarna som spelades var ju generellt lite nostalgo-roliga sådär allmänt, men den var helt fantastisk. Hade helt glömt bort dom, och jag lyssnade hur mycket som helst på dom när det begav sig. Det funkade fortfarande. Det funkade verkligen fortfarande.

Mina vänner är för övrigt dåliga på att slå mig i njurarna när dom borde. Det är inte ok.

Idag har jag hjälpt Per & Linnéa att flytta grejer. Det var ganska skönt att jobba lite, särskilt som det var soligt och fint, ochmen… Jag var ganska trött. Jag är inte mindre trött nu, skulle man kunna säga. Det är jättedåligt, för jag måste verkligen röja upp massor här inför min egen flytt. Vet inte riktigt hur det ska gå till. Blä. Gäsp och blä.

Thank you for the music, for letting me struggle with it for years and years

Idag har jag förutom mitt vanliga arbete även utfört lite klassiskt handarbete! Duktig är jag. Per & Linnéa behövde hjälp med tjofs i huset så jag agerade arbetsrobot hemma hos dom hela kvällen. Ganska skönt att få saker gjort men inte behöva tänka nåt.

Tyvärr skulle jag behöva fixa massa här hemma också. Jaja, det hinns nog med.

Försöker bygga upp en lite större repertoar av låtar på gitarr. Det går sådär. Hittills kan jag inte så många. Och dom jag kan är jag rätt knackig på. Jag tror till och med jag kan radda upp min mäktiga lista.

• Metallica – Nothing else matters (men är risig på texten)
• The Honorary Title – Everything I once had
• Tenacious D – Dio
• Mora Träsk – På zoo (den är förvisso grym, men jag minns inte alla verserna :/)

Sen kommer jag inte på fler. Jag kan nog faktiskt en bunt till, men inte så jättemånga. Med ”kan” menar jag att jag kan ackorden, inte att jag kan alla konstiga intron och solon och grejer. Jag har lite att öva på tror jag.

Försökte mig på Jakob Hellmans ”Vara vänner”, för den är så himla bra, men den var lite knixig. Inte jättesvår egentligen så det ska nog gå att få till, men den ligger lite fel i tonart för mig på vissa bitar och är lite bökig att transponera så jag vet inte. Får se om jag kan fixa till det.

Men jag har ju en hel semester på mig att lära mig jättemycket braiga låtar på. Ska bara komma på vilka dom riktigt braiga är. Dom där som folk kan som är roliga att sjunga tillsammans. Det är roligt att sjunga tillsammans. Åsså är det lite roligt att vara lite duktig också. Det är ju ingen hemlis. Tyvärr är så många andra så väldigt mycket duktigare, så det är svårt.

Nu hade hela kvällen försvunnit, så nu ska jag bara (sa Alfons Åberg), och sen ska jag sova.

Natti folket! <3

<3 kiloHearts <3

Yay!

Nu är jag färdig med min nya låt, som blir den första under namnet ”kiloHearts”!

Har fixat myspace och domän och sådär också, men har inte direkt gjort nåt fint där än. Det får komma senare. Ska be om lite designhjälp av Per.

Låten heter i alla fall ”And it was brought” och finns att lyssna på: kilohearts.com

Music makes me lose control

Ojoj, nu känns det som det börjar hända grejer! Eller ja, inte på ett rätt stort område, där besannades dåliga farhågor och jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Give me a break. Nåt kan väl få bli rätt?

Men skit i det! På musikområdet händer det grejer! Jag har nåt på gång nu som faktiskt känns riktigt bra. Förmodligen en stil som inte så många som läser detta är så himla heta på, men jag gillar det så då är det bra. Blev så glad och inspirerad att jag reggade lite myspace och domän och grejer också. Fast jag säger inte vad den heter än. En del vet redan, men ni får se sen. Så måste jag göra logga och stil och allt möjligt. Men… Först musiken kanske.

Arrangemanget är inte 100% klart och jag ska fixa om lite, men jag ska låta den mogna nån dag och hugga tag med friska vilade öron sen igen. Men det här ska nog gå att reda ut i alla fall. Jag ska bli klar.

Men nu ska jag ta och sova. Vi ses på andra sidan!

It’s easier to sing

Jag såg att Per länkade till min blogg nu. Tänkte jag skulle skriva en ny post så att inte floderna av besökare som kommer via hans länkning får en bild av mig baserat på den förra posten. Fast jag har inte så mycket att skriva egentligen. (Och nu kommer alla läsa den andra ändå. Varsågoda. Hade ni inte fått hade jag inte skrivit. )

Jag hade tänkt att jag skulle göra klart min senaste låt ikväll och lägga ut den, men så blev det inte. Jag får inte riktigt ihop det. Kom hem rätt nyligt så det får bli en annan dag.

Det har gått jättebra på jobbet idag. Det var jättekul, för det har det inte gjort på länge. Det var sådär så jag satt kvar och jobbade massa extra bara för att det var kul (och lite för att jag väntade på en gammal vän som var i stan på besök som jag skulle ut och äta med ).

I morgon är det grillfest. Woopdidoo! Bra det. Det var planer på att flytta det till torsdag. Det skulle varit lite tråkigt, för på fredag ska jag upp och gå på mormors begravning. Jag är nöjd med att det blev kvar på onsdag.

Jag vill lära mig massa Marcy Playground- och The Honorary Title-låtar. Jag ska nog göra det. Fast dom är inte så himla trubaduriga för ingen har hört dom. Men det skiter jag i. Jag ska lära mig dom ändå. Hej!

Yeah I’m standing on the rooftop shouting out; Baby I’m ready to go

Åh! Jag vaknade och hade en mysig katt som för en gångs skull inte alls var jobbig utan bara söt och gosig och bäst. Bra början.

Tog fram en bok jag köpte igår som heter ”Custom Kicks”. Den handlar om custom-sneakers. Egentligen bara 200+ sidor med bilder på folks modifierade dojjor. Bra fortsättning. Läste inte så mycket, men jag blev så himla inspirerad till allt möjligt, på nåt sätt. Jag vet inte riktigt vad jag ska släppa loss det på, dock, men vi får se.

Jag har en ny låt på gång, men det tar så himla mycket tid att sätta sig med det, så även att jag egentligen är lite inspirerad till det också så tror jag att jag ska låta bli. Kanske om det inte blir nåt att göra ikväll. Men jag hoppas det blir nåt att göra ikväll. Men jag vet inte vad riktigt. Får se. Jag tror inte jag är så sugen på att gå ut. Men å andra sidan är jag verkligen inte den som är den, så man vet ju aldrig.

Men alltså jag måste ju göra ett par skor. Det finns ju inget annat. Vet inte om jag ska ta mina Levis-dojjor, för dom är ändå slitna, eller om jag ska köpa ett par billiga vita och hotta upp. Vet inte riktigt vad jag ska göra med dom heller, men det går nog komma på nåt. Åh. I needs it!

Fast nu är jag hungrig. Ska nog ta min sko-bok, en Studio och Zombie Survival Guide och knalla ner på stan och käka en frukost-räkmacka och läsa lite. Jag vet inte just nu vilken jag vill läsa mest, så jag tar alla. Om nån skulle läsa detta och vara sugen på att sällskapa så lär jag sitta där och vara öppen för det. Vi ses! Kanske.